Starsailor – Silence Is Easy (2003)

Starsailors andra studioalbum har inte lämnat något djupare avtryck i musikhistorien. Det är generisk brittisk indierock i fjäderviktsklassen skulle jag vilja påstå. Och till råga på allt är bandnamnet Starsailor ganska fånigt. Silence Is Easy är egentligen bara intressant av en enda anledning: Det är det sista albumet som legendproducenten Phil Spector jobbade på innan det att han fälldes för mord och åkte i finkan.

Den tredje februari 2003 ger sig den då 64-årige Phil Spector ut i Los Angeles nattliv. Efter åren av framgångar är han stormrik och omger sig ständigt av ett stort entourage och vackra kvinnor. De hamnar på House Of Blues, där Spector övertalar 40-åriga skådespelerskan Lana Clarkson att följa med honom till hans lyxmansion. Vad som händer väl där är inte fullt klarlagt, men det slutar i alla fall med att Spector skjuter ihjäl Clarkson. Spector döms för mord, men rik som han är köper han sig sluga advokater som lyckas överklaga och förhala den slutgiltiga domen ända till 2009. Först sex år efter mordet, döms Spector. Han döms till nitton års fängelse.

The Ronettes Ronnie Spector hade i sin självbiografi redan talat ut om Spectors obehagliga kontrollbeteende. Under deras korta äktenskap tillsammans (1968-72) misshandlade han henne både psykiskt och fysiskt. Vid minst ett tillfälle hotade han henne dessutom med pistol. Även andra har vittnat om Spectors svinaktiga beteende genom åren.

Men skivan, då? Ja, vad ska man säga? Om man vill undvika att Phil Spector får mer royalty-intäkter känns det ju inte som en jätteuppoffring att inte lyssna mer på Starsailor i alla fall.

Bästa spår: 01. Music Was Saved

The Ronettes – Presenting The Fabulous Ronettes Featuring Veronica (1964)

The Ronettes hann bara ge ut ett enda studioalbum, och det är detta. Men det var å andra sidan ett ganska lyckat sådant! Fem av de tolv låtarna släpptes som singlar och placerade sig alla högt på Billboard-listan. Själva albumet pekade på en 96:e plats.

The Ronettes var en trio från Spanish Harlem i New York, och bestod av systrarna Veronica (som kallades Ronnie) och Estelle Bennet, samt deras kusin Nedra Talley. Efter några års harvande runt om på klubbar i New York blev de 1963 signade av den legendariska stjärnproducenten Phil Spector. Spector var lite den tidens Pharell Williams kan man säga. Ni vet den där hippa producenten som man vänder sig till om man vill få till en riktig rackarhit. Han var känd för sitt karaktäristiska ”wall of sound”, som var precis vad det låter som; en vägg av ljud uppbyggd av lager på lager av instrument och sång. Phil Spector ville egentligen bara signa Veronica, men systrarnas ståndaktiga mamma förklarade bestämt att det är ”alla tre eller ingen” som gäller.

Den första singeln, och tillika hitten, blev ”Be My Baby”; en låt som nog är praktiskt omöjlig att inte gilla. ”Be My Baby” innehåller för övrigt också en ung Cher. Hon finns där någonstans i bakgrundskören. Det var den allra första inspelningen för hennes del.

I en tid när anständighetens ramar var ganska snäva blev The Ronettes snabbt stämplade som ett ”bad girl”-band. Till skillnad från ordentliga The Shirelles eller The Chiffons, som alltid var noggranna med att klä sig anständigt på scen, uppträdde The Ronettes i skandalöst korta kjolar och gärna med mycket smink. Bennet-systrarna hade till råga på allt en grov Spanish Harlem-dialekt, vilket förstås gjorde att de kändes extra farliga.

The Ronettes blev dock inte särskilt långvariga. Efter framgångarna med Presenting The Fabulous Ronettes Featuring Veronica och en turné ihop med The Beatles började slitningar i bandet att ta ut sin rätt. Ronnie Bennet hade mer och mer kommit att bli bandets centralfigur och stjärna, något som blev allt svårare för Estelle och Nedra att hantera. The Ronettes splittrades 1967 och har därefter aldrig återförenats.

Men sannolikt fanns det även en annan, mörkare, orsak till The Ronettes uppbrott. Ronnie Bennet hade inlett ett förhållande med ovan nämnda Phil Spector, som visade sig vara en äkta fullblodspsykopat. Svartsjuk och med ett enormt kontrollbehov arbetade han aktivt för att hämma Ronnies karriär. Han kunde inte försonas med tanken på att hon kanske skulle komma att bli mer framgångsrik än vad han själv var. Under deras förhållande misshandlade han henne både fysiskt och psykiskt. Ronnie Bennet och Phil Spector skiljdes 1972, efter fyra års äktenskap. Ronnie hade då fått fly hals över huvud från Spectors lyxvilla i bara strumplästen. Han hade inte tillåtit henne att på egen hand lämna hemmet.

När jag tänker på det var liknelsen med Pharell Williams ganska dålig. En liknelse med R. Kelly är nog mer passande i det här fallet.

Bästa spår: 07. Be My Baby