Kris Kristofferson – Kristofferson (1970)

Countrylegendaren Kris Kristofferson föddes i Texas 1936 och växte upp i Kalifornien. Hans far var en högt uppsatt officer inom U.S. Air Force, och Kristofferson blev tidigt pushad att likt sin far söka en karriär inom det militära. Soldatlivet lockade honom dock inte. Efter en kort sejour som helikopterpilot i U.S. Army lämnade Kristofferson armén för att i stället satsa helhjärtat på en musikkarriär. Valet föll inte i god jord hos familjen, och de bröt kontakten med honom helt.

Redan innan Kris Kristofferson släppte sin självbetitlade debutskiva hade han gjort sig ett namn som låtskrivare åt andra. Flera av låtarna på Kristofferson hade därför redan getts ut av andra artister. ”Me And Bobby McGee” hade t.ex. släppts av både Roger Miller och Kenny Rogers (men den mest kända versionen är den med Janis Joplin som släpptes 1971). ”Sunday Mornin’ Comin’ Down” hade släppts av Ray Stevens 1969, och spelats in (men ännu inte släppts) av Johnny Cash 1969. Enligt myten lär den då okända Kris Kristofferson ha kommit i kontakt med ”The Man In Black” genom att landa sin arméhelikopter i Johnny Cashs trädgård. Med sig hade han en öl och en demo av ”Sunday Mornin’ Comin’ Down”, vilken Cash omgående fattade tycke för.

Kris Kristofferson spelade motvilligt in sitt första album. Han var osäker på sin sångröst, som han menade lät ungefär som det låter när en groda sjunger. Producenten Fred Foster övertygade honom om att så inte var fallet, och de samlade hastigt ihop ett band för att påbörja inspelningarna. Kristofferson släpptes i april 1970, men återutgavs året därpå under namnet Me And Bobby McGee för att rida på vågen av Janis Joplins succé med singeln med samma namn.

Bästa spår: 03. Me And Bobby McGee

The Highwaymen – Highwayman (1985)

I början av 80-talet gick karriärerna på sparlåga för de åldrande herrarna Johnny Cash, Willie Nelson, Waylon Jennings och Kris Kristofferson. Alla fyra upplevde de hur populariteten hade dalat kraftigt sedan glansdagarna på 60- och 70-talen. Johnny Cashs plattor floppade numera på löpande band och Kristofferson hade degraderats till att sjunga duetter med Miss Piggy i Mupparna.

Det såg dystert ut.

Då fick de plötsligt en idé. Kanske skulle de med gemensamma ansträngningar kunna vända den nedåtgående trenden? Med allvarsamma miner stövlade de tillsammans in i en studio i Nashville och spelar in en cover på Jimmy Webbs låt ”Highwayman”. Låten blev en country-hit och snart gav de sig i kast med att spela in ett helt album ihop.

Highwayman var inte en särskilt bra skiva, men det gjorde inte så mycket. Den namnkunniga laguppställningen i kombination med en stark förstasingel gjorde att det blev en succé ändå. I allt väsentligt låter det annars ungefär som vad det är: fyra country-föredettingar vilse i ett nytt ljudlandskap. 80-talets glättiga produktion klär helt enkelt inte countrymusiken särskilt väl. Och jag kan väl inte vara ensam om att tycka att det är svårt att ta den s.k. ”outlaw”-countryns texter om desperados och cowboys på något större allvar?

Bästa spår: 01. Highwayman