The Flaming Lips – American Head (2020)

Inte var det väl många som vågade hoppas på att de övervintrade hippiesarna i Flaming Lips plötsligt skulle gå och bli relevanta igen? Jag var inte en av dem i alla fall. De som har följt bandet närmare under det senaste decenniet har fått utstå en hel del besvikelser. Det usla coveralbumet på Sgt. Pepper är bara ett av många exempel. Men det nya albumet American Head är någonting helt annat. Det är ett Flaming Lips tillbaka i gammal god form, och tveklöst bandets bästa platta sedan åtminstone 2002 års Yoshimi Battles The Pink Robots. På American Head är frontmannen Wayne Coyne reflekterande och nostalgisk, och ljudbilden drömskt psykedelisk. Det är precis så som man vill ha sitt Flaming Lips.

Bästa spår: 09. Mother Please Don’t Be Sad

The Flaming Lips – Yoshimi Battles The Pink Robots (2002)

Härom kvällen fick jag plötsligt lust att lyssna på The Flaming Lips igen för första gången på mycket länge. Yoshimi Battles The Pink Robots är ett förbaskat bra album. Utan tvekan är det Flaming Lips bästa, men så har de ju gjort rätt mycket konstigt också. På Yoshimi lyckades de med bedriften att inte bara göra en ripoff på Cat Stevens ”Father And Son” (”The Fight”), utan även att skapa en 2000-talets motsvarighet till Bowies ”Ziggy Stardust” (titelspåret), samt att bjuda på den kanske ledsammaste låten om sommaren som någonsin har skrivits (”It’s Summertime”).

Yoshimi Battles The Pink Robots är inte – även om det låter som om det skulle kunna vara det – ett konceptalbum uppbyggt kring någon särskild historia eller så. I själva verket utgörs albumet av mycket löst sammanflätade teman och idéer, något som frontmannen Wayne Coyne heller inte hymlat med genom åren. Yoshimi var en japansk tjej som bandet råkade känna (hon sjunger faktiskt också på albumet). Vad gäller de rosa robotarna tyckte Wayne Coyne mest att det kunde vara lite fräckt att sjunga om sådana. Den bakomliggande bristen på substans hindrade dock inte Broadway att sätta upp en musikal baserad på skivan. Musikalen ”Yoshimi Battles The Pink Robots” hade sin debut i San Diego 2012.

The Flaming Lips blev stämda av Cat Stevens för öppningsspårets likheter med hans hit ”Father And Son” från 70-talet. Enligt den uppgörelse som gjordes erhåller Cat Stevens numera 75% av royaltyn för ”The Fight”. Flaming Lips frontman Wayne Coyne uttryckte ånger över det hela i efterhand. De hade egentligen redan i studion insett att låten hade vissa likheter med Cat Stevens låt, men helt enkelt låtit det passera. Men som Coyne också sa; ”Cat Stevens kommer ändå inte att tjäna mycket pengar på oss”.

Bästa spår: 03. Yoshimi Battles The Pink Robots, Pt 1