Joan Baez – Diamonds & Rust (1975)

Jag hade länge svårt för Joan Baez ganska speciella sångröst. Men fantastiska ”Diamonds And Rust” ifrån albumet med samma namn har jag aldrig kunnat motstå. Låten är inte bara hennes bästa, det är även den största hit som hon har haft under karriären. Hon skrev den i november 1974. Till en början handlade den om någonting helt annat, men så ringde Bob Dylan plötsligt upp henne ifrån ingenstans och började pladdra om sin egen nyligen skrivna låt ”Lily, Rosemary And The Jack Of Hearts”, vars text han ville ha Baez feedback på. Efter det samtalet kom hela ”Diamonds And Rust” att kretsa kring deras kortvariga kärleksaffär tio år tidigare.

Joan Baez är ju annars en ganska känd Dylan-tolkare. På Diamonds & Rust är det ”Simple Twist Of Fate” som hon gör i en riktigt trevlig tappning. Baez har kommit att bli så förknippad med Dylan-covers att man lätt glömmer att det i tidernas begynnelse faktiskt var hon som gav Dylans karriär en skjuts, och inte tvärtom. När Dylan dök upp på folkscenen i Greenwich Village under 60-talets första skälvande år var det Joan Baez som var den etablerade akten och inte han. Baez säkrade gigs åt Dylan och lät honom följa med som ”förband” på hennes turnéer. Efter att The Freewheelin’ Bob Dylan släpptes och Dylans karriär tog fart på riktigt gled de ifrån varandra. En permanent knäck skulle relationen ta några år senare, när rollerna var ombytta. Dylan lockade då med Baez på sin Europa-turné med löftet att hon skulle få framföra egna låtar under hans konserter, som ett sätt att återgälda Baez tidigare hjälp. Bob Dylan fullföljde dock aldrig löftet.

Bästa spår: 01. Diamonds And Rust