The Strokes – The New Abnormal (2020)

Det kommer mycket bra musik just nu. The Strokes nya platta gör en inte besviken, men man saknar någonting som sticker ut. The New Abnormal är i allt väsentligt ett ganska stadigt bygge av lågtempolåtar som på det stora hela varken förför eller förfärar. Visserligen växer låtarna med några lyssningar, men här finns ingen given förstasingel som gör att man skruvar upp volymen på max. The New Abnormal hade mått bra av en ”Last Nite” eller en ”Heart In a Cage” helt enkelt.

Enligt sångaren Julian Casablancas är The New Abnormal The Strokes på riktigt igen. Han har gått hårt åt bandets senaste två releaser och beskrivit det ungefär som att de släpptes mest för att fullgöra kontraktsmässiga åtaganden för skivbolaget. Och visst kan man hålla med Casablancas om att The New Abnormal är ett lyft från både Angles och Comedown Machine, men vi vet ju att de egentligen kan ännu bättre än så här.

Bästa spår: 03. Brooklyn Bridge To Chorus

The Strokes – Is this it (2001)

Varje gång man tänker att ”nu är väl rocken död ändå” så blixtrar den till liv på nytt. Oftast när man minst anar det. 2001 fanns det ingenting som tydde på att något skulle rädda rock n’ rollen. Det hade gått tio år sedan genrens senaste dödsryckning i ett regnruskigt Seattle. Nu dominerades topplistorna av pojkband och hiphop. I TV hade idol-formatet gjort entré och ärkeskurken Lou Pearlman löpte fortfarande på fri fot.

…Då släpper fyra överklassgrabbar från New York plötsligt Is This It och med ens var hela spelplanen ändrad. Med den modellsnygga frontmannen Julian Casablancas vid rodret målade The Strokes bilder från livet som ung vuxen i det tidiga 2000-talets storstadsmetropol. Det var bra, det var coolt, och det gjorde sig i TV. The Strokes bejublade debutalbum öppnade vägen för en hel armada av nya garagerockband som över en natt förvandlades till MTV-stjärnor.

Med Is This It ville Casablancas skapa musik som lät som ”ett band från förr som åker in i framtiden för att spela in ett album”. Skivan spelades in under loppet av sex veckor och majoriteten av låtarna spelades in live i studion på en tagning. The Strokes ville fånga det råa lo-fi-soundet. Moderna studioeffekter vägrade de därför att befatta sig med, något som gjorde de ansvariga från skivbolaget RCA Records ordentligt nervösa. ”Kommer det här verkligen att låta tillräckligt proffsigt?” undrade de bekymrat. Julian Casablancas lyckades övertyga dem om att The Strokes faktiskt visste vad de höll på med genom att spela upp några av låtarna på en billig bergsprängare. Då fattade t.o.m. skivbolagshöjdarna grejen.

Bästa spår: 05. Someday