The Offspring – Americana (1998)

1998 gick jag på högstadiet och diggade The Offspring. Videon till ”Pretty Fly (For A White Guy)” var det som gjorde att jag köpte Americana, och jag gillade alla låtarna på skivan förutom möjligen covern ”Feelings”. Jag minns fortfarande hur upprörd jag blev när jag läste någon samtida recension av nämnda skiva i någon av kvällstidningarna. Americana avfärdades som lågkulturell ”buskispunk” och fick en överkryssad geting (eller motsvarande) i betyg.

Jag försöker påminna mig om det där ibland när jag själv är snabb att döma musik som dagens kids lyssnar på. Bara för att man själv inte förstår eller uppskattar en kulturyttring behöver man ju inte sänka sig till att håna den eller de som faktiskt gör det. Man kan ju nöja sig med att bara låta bli att själv lyssna på verket i fråga.

…Men det får förstås också finnas någon gräns för skenheligheten. Självklart är det så att vad jag tänker att jag ska göra och vad jag faktiskt gör ofta är två helt olika saker…

Hur som helst… Nu tjugo år senare kan jag väl någonstans förstå och (kanske) köpa epitetet ”buskispunk”. Men man kommer ju inte ifrån att det är någonting väldigt speciellt med den där musiken som man växte upp till. Det händer än idag att jag drar på ”Why Don’t You Get A Job” och sjunger med för fulla lungor.

Vid releasen av Americana sa sångaren Dexter Holland till L.A. Times att han inte hade velat göra ett album som lämnar lyssnaren med en känsla av att allt är hopplöst, varför de medvetet sett till att det återfinns åtminstone lite ljus på skivan. Nu gillar jag ju Dexter och hans band, så jag vill inte få det att låta som att jag förlöjligar The Offspring. Men om vi ska vara ärliga känns väl inte svårmodet supernärvarande på Americana direkt (så i det avseendet kan man kanske säga att de lyckades då). Till och med när de försöker vara lite mer seriösa som på ”The Kids Aren’t Alright” eller ”Pay The Man” tenderar alla ”whooah” att ta udden av allvaret. Nej, man får nog säga att detta handlar om trallvänlig pop-punk ganska så rakt igenom. Men bra sådan – och med ett knippe riktigt radiovänliga singlar på köpet (som dessutom hade roliga videos). Jag vågar dessutom påstå att bandet fortfarande hade självrespekten kvar på Americana. Det känns som att hittarna kom till mer av en händelse här. På några av de efterkommande skivorna skulle det bli smärtsamt tydligt hur Dexter och de andra ansträngde sig ända ifrån tårna för att skriva en ny ”Pretty Fly” (”Original Prankster”, ”Hit That” m.fl.). Americana blev en succé för The Offspring. Albumet sålde i tio miljoner exemplar och hängde kvar i hela 22 veckor på Billboardlistans topp-10.

…Och nej. ”Why Don’t You Get A Job” är inte en ripoff på Beatles ”Ob-La-Di, Ob-La-Da”. Det är två olika låtar, även om de förvisso påminner en del om varandra. Det finns många andra mer uppenbara ripoffs i musikhistorien som man kan gå och störa sig på i stället om man nu vill det.

Bästa spår: 13. Pay The Man