The Chicks – Gaslighter (2020)

The Chicks är antagligen mer kända för sina politiska utspel än för sin musik. Nyligen slopade bandet – som ju tidigare hette Dixie Chicks – ordet ”dixie” ur bandnamnet. Anledningen var ordets association till gångna tiders rasistiska södern. I vissa läger sågs tilltaget visserligen som kontroversiellt, men det ordentliga ramaskriet orsakade de för drygt femton år sedan – när de öppet kritiserade den sittande presidenten Bush. Den överdrivna uppståndelsen kring detta kan från ett utanförperspektiv tyckas obefogad, men man får komma ihåg att den typen av mycket polerad Nashville-country som dessa damer är verksamma inom är ganska troget kopplat till en konservativ republikansk höger. Att ge sig på en republikansk president gör man helt enkelt inte.

Gaslighter är The Chicks första album på fjorton år. Det är också ett skilsmässoalbum. Sångerskan och frontkvinnan Natalie Maines separation ifrån ex-maken Adrian Pastar genomsyrar temat på albumet och låtarna. Skivan har fått fin kritik på många håll och beskrivits som en ny formtopp för bandet.

Personligen kan jag tycka att det är ganska tröttsamt att det är Jill Jonssonsk överproducerat radioskval som detta som folk föreställer sig när man berättar att man lyssnar på country-musik. Country för mig är typ Townes Van Zandt eller Gram Parsons. Det är skör musik. The Chicks är ett exempel på en betydligt plastigare produkt som visserligen mäktar med att underhålla en stund i bilen, men som man ganska snabbt förtränger så fort man har nått dit man ska.

Bästa spår: 01. Gaslighter