Paul McCartney – McCartney (1970)

…Så vad sysselsatte sig Paul McCartney med medan hans forna kompis John Lennon gick i skrikterapi och spelade in Plastic Ono Band? Jo, han gick in i studion han med, och spelade in sitt inte särskilt minnesvärda första soloalbum McCartney. Han var vid det här laget upp över öronen förälskad i sin nya fru Linda McCartney, och det är något som han inte döljer särskilt väl i låtmaterialet på McCartney. Flera av låtarna består i mer eller mindre klumpiga kärleksförklaringar till henne.

Om McCartney uttalade sig John Lennon senare att han blivit förvånad över hur dåligt albumet var. Jag tycker dock att man får vara sportslig och inflika att Paul McCartneys bästa kompositioner kring den här tidsperioden var reserverade för Beatles sista album (som kom ut nästan samtidigt). Hade McCartney kunnat förgyllas med en dänga som t.ex. ”Let it be” hade man nog kommit att se annorlunda på det hela. Sen får man i och för sig ge den gode Lennon att han inte var sämre än att han hånade McCartney även för ”Let it be”. Vid inspelningen refererade han sarkastiskt till ”Let it be” som ”Hark! The Angels come” (ni vet, julpsalmen) och sa senare att han inte förstod vad Paul McCartney tänkte när han skrev låten.

Bästa spår: 07. Man We Was Lonely