Neutral Milk Hotel – In The Aeroplane Over The Sea (1998)

Det är häftigt med de där konstnärerna som slår till en gång och sen bara försvinner utan varken förvarning eller förklaring. Jag skulle också vilja göra precis så. Släppa ett perfekt konstverk och sen bara försvinna och så skulle alla gå och undra var det där geniet egentligen tog vägen någonstans. Som J.D Salinger eller Harper Lee. Eller som Neutral Milk Hotels frontman och kreativa kraft Jeff Mangum, som bara gick upp i rök efter att 1998 ha släppt det fantastiska indie-mästerverket In The Aeroplane Over The Sea.

In The Aeroplane Over The Sea var Neutral Milk Hotels andra album. Det första; On Avery Island, hade inte nått särskilt långt utanför kretsen av närmast sörjande, och det var väl därför som ingen trodde att det andra skulle göra det heller. In The Aeroaplane Over The Sea trycktes initialt i bara 5500 exemplar, vilket säkert verkade rimligt utifrån förutsättningarna. Men Mangums udda lofi-folk inspirerat av Anne Franks hemska öde skulle slå alla lågt ställda förväntningar. Albumet blev populärt bland såväl indieälskare som kritiker och kom att sälja i över 300 000 exemplar, vilket förstås var fenomenalt bra. Jeff Mangum hade dock svårt att hantera det plötsliga kändisskap som succén förde med sig. Han blev deprimerad och började isolera sig allt mer ifrån omvärlden. Ett tag började han febrilt hamstra ris och förnödenheter i rädsla för vad den stundande millenniebuggen skulle ställa till med. Mangum höll helt enkelt på att tappa det, och han insåg också det själv. Utan att göra någon stor affär av det upplöste han därför Neutral Milk Hotel och drog sig helt tillbaka ifrån offentligheten. Med de många år av tystnad som följde kom han att få någon slags legendstatus på internets indiemusikforum, på vilka spekulationerna kring var han kunde tänkas befinna sig och ha sig för bara blev vildare och vildare.

…Men Neutral Milk Hotel återförenades faktiskt till slut. Efter en paus på nästan femton år gav sig bandet ut på turné för ett par år sedan. Jag såg dem själv på Way Out West. Det var en bra konsert. Fansen började hoppas på nytt material, vilket förstås aldrig kom, och sedan 2015 är bandet åter igen pausat. På sätt och vis tycker jag att det är lika bra. Ett nytt album skulle ändå aldrig kunna leva upp till förväntningarna.

Jag hade nog aldrig hade kunnat göra en Jeff Mangum. Mitt bekräftelsebehov är på tok för stort för det. Om jag mot all förmodan skulle lyckats skapa ett mästerverk hade jag antagligen dykt upp i alltifrån Bingolotto till Antikrundan för att sola mig i folkets jubel tills det att alla tröttnat på mig.

Bästa spår: 03. In The Aeroplane Over The Sea