Micah P. Hinson – And The Gospel Of Progress (2004)

Jag tänkte bara slå ett slag för den här obskyra plattan innan den helt gått förlorad i tidens svarta hål. Micah P. Hinsons debutalbum är smått fantastiskt. Hans nedstämda och avskalade Americana bärs fram av en röst som låter så livsmedfaren och sliten att man skulle kunna tro att han var minst 60 år äldre än de 23 som han var när And The Gospel Of Progress spelades in. Hinson har inte skapat någonting i närheten av detta sedan dess.

Jag fick lite svårt att lyssna på Hinson ett tag efter att jag hade läst att han var en uttalad motståndare till Obama, som han menar har ”mördat den amerikanska drömmen”. Hinson tror inte på allmänna sjukvårdsreformer och annat sånt tjafs. Men man får nog bara sätta in det i sammanhanget att han är ifrån Texas. Att vara konservativ republikan där är ungefär som att gilla sill och potatis här. Bra musik gör han hur som helst.

Bästa spår: 10. Patience