Love – Forever Changes (1967)

Loves frontman Arthur Lee var bara 22 år gammal när han skapade mästerverket Forever Changes. Ingenting han gjorde efter det kom ens i närheten. Med nya uppsättningar av Love släppte han några album till åren kring decennieskiftet 69-70, men mottagandet var svalt. Efter ett misslyckat försök på solokarriär försvann han sedan i princip helt från musikscenen. 1996 hamnade han på löpsedlarna igen, men denna gång under tråkigare omständigheter. Han dömdes då till fängelse i tolv år för olaga vapeninnehav. Lee satt av nästan sex år av straffet innan han släpptes fri. De sista åren av sitt liv ägnade han åt att turnera Forever Changes. 2006 dog han 61 år gammal i leukemi.

Love blev aldrig särskilt stora. När de var som hetast var det ett band som trendkänsligt folk i Los Angeles gärna pratade om för att visa att man minsann hängde med, men kommersiellt släppte det aldrig för Love. Att den excentriske Arthur Lee vägrade att turnera utanför Kalifornien gjorde antagligen inte saken bättre. Forever Changes gästspelade på Billboardlistan i några veckor, men klättrade aldrig högre än till plats 154. Det var långt i efterhand som albumet fick det erkännande som det förtjänar.

Arthur Lee var en gåtfull karaktär och en oerhört karismatisk performer. Han kallade sig själv för ”the first black hippie” och var bästa kompis med Jimi Hendrix. Gitarrguden Hendrix gästspelade t.o.m. på Love-albumet False Start som släpptes 1970, men deras relation hade då kommit att bli mer ansträngd. Lee hade vid det laget nämligen anklagat Hendrix för att ha stulit hans klädstil.

Bästa spår: 06. The Red Telephone