The Smashing Pumpkins – Machina / The Machines Of God (2000)

När man som rockstjärna börjar fundera på att skapa en rockopera bör man ta det som ett tecken på att rockstjärneriet har börjat stiga en åt huvudet. Billy Corgan nådde det stadiet någon gång strax före millennieskiftet. Med Smashing Pumpkins stora framgångar under 90-talet i ryggen kände han att tiden nu var mogen för någonting av det mer pretentiösa slaget. Konceptalbumet Machina kretsar kring en lika förvirrande som ointressant story om den fiktiva rockstjärnan Glass och dennes band The Machines Of God. Tankarna går osökt till Bowies Ziggy Stardust, även om Corgan själv nämnt Sgt. Pepper som främsta inspirationskälla till detta Smashing Pumpkins femte album. Vad han egentligen ville ha sagt med albumet har han i efterhand själv erkänt att han faktiskt inte riktigt vet.

Om man mäktar att se bortom de allra larvigaste pretentiösa inslagen så är ändå musiken på Machina genomgående hyfsat stark. Albumet lider dock av att det är så långt (det klockar in på nästan en timme och en kvart). Billy Corgan ville egentligen göra det hela till ett dubbelalbum, men de ansvariga på Virgin Records var insiktsfulla nog att neka honom detta. Corgan valde då att i stället släppa de överblivna låtarna fritt på nätet som Machina II.

Machina blev en försäljningsmässig flopp och hann till råga på allt knappt släppas innan Smashing Pumpkins splittrades. Vad som följde därpå var åratal av infekterat käbbel innan den efterlängtade återföreningen härom året.

Bästa spår: 03. Stand Inside Your Love

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s