Johnny Cash – Bitter Tears: Ballads Of The American Indian (1964)

Det råkade bli lite av ett 60-talstema över den här veckan. Jag försöker skriva hyfsat lika mycket om de olika decennierna, men ibland inser man att man förbisett ett visst årtioende ett tag och då kan det bli så här. Det finns förstås massvis med bra skivor från 60-talet kvar att skriva om, men jag tänkte att vi avrundar nedslaget denna gång med en liten obskyritet.

Inte många kan mäta sig med Johnny Cash rent produktivitetsmässigt. Under sin livstid släppte han inte mindre än 54 studioalbum. Därtill kommer kilovis med livealbum och samlingar, samt gospelskivor och hela sju(!) julalbum.

Bitter Tears: Ballads Of The American Indian släppte Johnny Cash 1964. Albumet är hans kommentar på den orättvisa behandling som den amerikanska ursprungsbefolkningen fick utstå. Detta var under en tid när han även själv hade fått för sig att han delvis härstammade ifrån Cherokee-indianerna. Senare skulle det komma att visa sig att han hade haft fel. Det intressanta i sammanhanget är att han är långt ifrån ensam om att ha levt i den tron. Det är tydligen en ganska vanlig myt bland vita människor i den amerikanska södern. Bland de kändisar som påstått sig vara ättlingar till Cherokee-indianer kan bl.a. nämnas Johnny Depp, Bill Clinton och Elisabeth Warren. Inte i något av fallen har det stämt.

Johnny Cashs engagemang för ursprungsbefolkningens sak var hur som helst genuint. Och även om han kanske inte var Cherokee-indian blev han 1966 adopterad som hedersmedlem hos Seneca-indianerna, vilket kanske kan ha tjänat som lite plåster på såren. Ur det musikaliska perspektivet tillhör inte Bitter Tears den bättre delen av Cashs digra katalog, men den är i alla fall ett kul udda inslag.

Bästa spår: 05. The Ballad Of Ira Hayes