Radiohead – A Moon Shaped Pool (2016)

Jag tillhör de där som gav upp på Radiohead någon gång runt Hail To The Thief. Det må låta konservativt, men jag föredrar ändå min rock n’ roll serverad med en ordentlig portion gitarrer.

För en tid sedan gav jag och min fru tv-serien ”Ozark” en chans. Den var ganska medelmåttig, för att inte säga dålig, men jag hoppade i alla fall till lite i tv-soffan när jag hörde en bekant stämma framföra en riktigt bra och stämningsmättad låt framemot slutet av det första avsnittet. Det visade sig vara ”Decks Dark” från A Moon Shaped Pool – ett album som ditintills gått mig helt förbi.

Vi kan börja med att redogöra lite snabbt för kontexten till den här skivan:

2015 skiljer sig Thom Yorke från sin fru efter drygt tio års äktenskap. De har två barn tillsammans. I december året därpå avlider hon efter en kamp mot cancern. Ungefär samtidigt dör producenten Nigel Godrichs pappa (faktiskt samma dag som ”Burn The Witch” spelades in). I bakgrunden skälver det västerländska samhällsbygget; Trump blir president i U.S.A. och Brexit röstas igenom i Storbritannien. Oros- och konflikthärdar sprider flyktingströmmar över världen. Klimatfrågan blir allt mer alarmerande.

Det är någonstans ur den här mörka avgrunden som A Moon Shaped Pool växer fram. Det är, som ni förstår, ingen munter lyssning – men en jäkligt bra sådan.

Jag trodde aldrig att Radiohead skulle nå samma höjder som de gjorde med OK Computer eller Kid A igen. Men jag vågar nog påstå att A Moon Shaped Pool är bland det absolut bästa som de gjort. Kanske inte så mycket för de enskilda låtarna i sig, men som album betraktat är A Moon Shaped Pool oerhört välkomponerat.

Bästa spår: 09. Present Tense