Led Zeppelin – Physical Graffiti (1975)

Jag har ju klankat ner på några klassiska dubbelalbum här på bloggen tidigare (The White Album, The River). Så jag funderade lite på om jag kunde komma på något exempel på ett riktigt bra dubbelalbum, och då kom jag att tänka på detta. Physical Graffiti är Led Zeppelins sjätte album och utgör något slags ljudmässigt mellanting mellan experimentella föregångaren Houses Of The Holy och det mer klassiska Zeppelin-soundet från deras tidigare skivor. Låtarna på Physical Graffiti har – förutom genomgående hög kvalitet – en svulstighet och grandiositet som gör att det funkar som dubbelalbum. Sen skadar det förstås inte att albumet bärs fram av majestätiska mästerverk som ”Kashmir” och ”Ten Years Gone”. Trots speltiden på 83 minuter är det ändå inte mer än femton låtar långt. Min teori är att det krävs en viss storslagenhet för att få ett dubbelalbum att hålla hela vägen. Kokar man ihop ett dubbelalbum på tre minuters poplåtar av standardformatet krävs nästan att varje enskilt spår håller hit-kaliber. Det Zeppelin har gjort här är i princip ett enkelalbum med längre och fläskigare låtar, och det funkar alldeles utmärkt!

Bästa spår: 06. Kashmir

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s