The Beatles – The White Album (1968)

Mahesh Prasad Varma föddes 1918 i Jabalpur i Indien. Det var egentligen ingenting anmärkningsvärt vare sig med honom eller hans uppväxt före det att han 1941 råkade få jobbet som administrativ sekreterare till ett hinduiskt munköverhuvud vid namn Brahmananda Saraswati. Mahesh Prasad Varma kom fort att bli dennes andliga lärjunge och valde, efter Saraswatis död 1953, att på egen hand fortsätta predika hans läror. Först gav han sig dock iväg till Himalaya där han levde som eremit i två år – för det är helt enkelt sånt som indiska gurus gör.

Innan 50-talet var slut hade Mahesh Prasad Varma gjort sig ett namn i Indien. Han började kalla sig Maharishi Mahesh Yogi och blev snart berömd för sin speciella s.k. ”transcendentala” meditationsteknik även i övriga delen av världen. Förutom vikten av meditation predikade Mahesh i övrigt ungefär det gamla vanliga; sexuell och materiell avhållsamhet, samt folkvett i största allmänhet.

I februari 1968 reste de fyra Beatlarna till Indien för att få en crash-course i meditationsteknik av Maharishi Mahesh Yogi. Beatles var långt ifrån de enda kändisarna på ashramet (indiskt tempel). Där fanns också bl.a. singer/songwritern Donovan och skådespelerskan Mia Farrow. Planen var från början att de skulle stanna i två månader. Ringo Starr gav upp ganska fort. Han tyckte att det var jobbigt med alla insekterna där i djungeln. McCartney stannade aningen längre, men stack hem ganska tidigt han också. Lennon och Harrison däremot var redigt imponerade av Maharishis konster, och stannade nästan hela kursen.

Tiden i Indien blev oerhört lyckosam kreativt för Beatlarna. Majoriteten av materialet till The White Album skrevs där på akustiska gitarrer, och flera av låtarna dokumenterar även upplevelserna på ashramet. ”Dear Prudence” skrev exempelvis Lennon till Mia Farrows syster Prudence, som var så upptagen med att meditera att hon höll sig inne i sin bungalow mest hela tiden. ”The Continuing Story Of Bungalow Bill” handlar om något bortskämt amerikanskt trustfund-kid som bodde tillsammans med sin mamma på ashramet samtidigt som Beatlarna. Mitt i meditationsvistelsen gav han sig iväg för att jaga tigrar, något som störde Lennon å det grövsta. Även ”Sexy Sadie” kretsar kring tiden på ashramet. Den handlar om Maharishi Mahesh Yogi…

Jag kan tycka att The White Album är ett sånt där album som lever mer på sitt rykte än på sitt faktiska innehåll. Med hela 30 låtar är The White Album en hel del att smälta. Stundvis visar sig The Beatles från sin allra bästa sida (”Happiness Is A Warm Gun”, ”While My Guitar Gently Weeps”, ”Blackbird” m.fl.), men man får vara bra Beatles-tokig om man inte kan erkänna att det även finns en hel del fillers här. På det stora hela får den stora mängden material albumet att kännas ganska ofokuserat och spretigt.

Det där med sexuell och materiell avhållsamhet är förresten inte lätt… När självaste gurun i egen hög person ertappas med att göra närmanden på Mia Farrow känner sig Lennon och Harrison lurade och beger sig omgående av hemåt. Eftersmaken blir ännu surare när det uppdagas att Maharishi Mahesh Yogi utan deras vetskap försökt profitera på Beatles namn, bl.a. genom att marknadsföra sig som ”Beatles spirituella läromästare” och genom att försöka sälja filmningsrättigheter av Beatlarnas vistelse till TV-kanalen ABC. En smått desillusionerad Lennon sa i en intervju flera år senare: ”There is no guru. You have to believe in yourself. You’ve got to get down to your own God in your own temple. It’s all down to you, mate.”

Bästa spår: 08. Happiness Is A Warm Gun

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s