Pearl Jam – Ten (1991)

Pearl Jams hyllade debut är ett album som det har suttit långt in för mig att riktigt ta till mig. Albumets legendstatus har ändå gjort att jag unnat det upprepade chanser genom åren. Jag har alltid haft svårt för gitarrsoundet på albumet, som jag tycker gränsar lite för mycket till (dålig) metal. Dock har jag alltid velat gilla Ten, för Pearl Jam som band gillar jag verkligen. Det går inte att komma ifrån att Eddie Vedder och hans kamrater har en sympatisk aura över sig. Men det var inte förrän jag föll för Eddie Vedders fantastiska Into The Wild-soundtrack som jag lyckades se bortom de lite för fläskiga gitarr-riffen och börja uppskatta Ten för vad det är; ett jäkligt bra album. Pearl Jam har gjort mycket bra efter detta, men ingenting lika enhetligt och sammanhängande som Ten.

Pearl Jam skapades ur resterna av Seattle-bandet Mother Love Bone, vars sångare Andrew Wood dog i en heroinöverdos 1990. De kvarvarande medlemmarna Jeff Ament (bas) och Stone Gossard (gitarr) började tillsammans med gitarristen Mike McCready spela in demos för ett nytt ännu ej namngivet projekt. I jakten på en sångare spred de sina instrumentella demos bland musikerkompisarna, och de nådde av en slump Eddie Vedder – en sjungande surfare från San Diego, som vid tillfället försörjde sig genom att jobba på en bensinstation. Vedder lade sång på det som skulle komma att bli ”Alive” och resultatet fick Ament, Gossard och McCready att trilla ur sina stolar. De rekryterade Vedder till sitt band, som de då kallade Mookie Blaylock. Resten är, som man säger, historia.

Bästa spår: 05. Black

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s