Lou Reed – Metal Machine Music (1975)

På temat kuriositeter bjuder jag idag på detta Lou Reeds femte studioalbum. Med hits som ”Perfect Day” och ”Walk on The Wild Side” i bagaget var det knappast någon som väntade sig att Lou Reed skulle släppa ett experimentellt album som låter precis som en timmes tinnitus. Men detta var precis vad den gode Lou levererade. De fyra spåren utgörs enbart av diverse gitarrfeedback och skrammel, och saknar helt rytm, melodi och/eller sång. Albumet sågades välförtjänt efter fotknölarna när det kom och det ryktades om att Lou Reed släppt albumet mest för att jävlas med sitt skivbolag. Detta var, av allt att döma, inte sant, eftersom han ändå visat vördnad nog för albumet att han framfört det live (i den mån det går) under 2010. På senare tid har skivan fått visst erkännande för att ha krattat i manegen för bl.a. industrirockens framväxt. Skitnödiga pretto-magasinet Pitchfork kände sig naturligtvis nödgade att ge skivan 8.7 på en tiogradig skala när de recenserade om den 2017. Men knappast ens Pitchforks recensent klarar att sitta genom en hel lyssning av Metal Machine Music utan att få kraftig huvudvärk.

Bästa spår: Alla låter likadant.