Jag har skummat igenom några recensioner för Refuseds nya och får bilden av att den ses som den comeback som man hoppades att Freedom skulle vara, men inte riktigt var. Dennis Lyxzen själv har t.o.m. yttrat något liknande. Själv tycker jag nog att Freedom fick lite oförtjänt ljummen kritik ändå. Men visst är War Music ett starkt och solitt albumbygge. Fast sett till enskilda låtar tycker jag nog att man nådde högre höjder förra gången. Låtar i samma klass som Dawkins Christ eller Francafrique har jag inte lyckats hitta några. Men den brutala energi som Lyxzen & co. fortfaranade lyckas leverera närmare femtiostrecket är ganska häpnadsväckande.
Bästa spår: 04. Blood Red
Jag gillar det, otroligt ändå att de kan plocka fram den glöden än idag. Bäst är Blood Red ja, tillsammans med Malfire och REV001!
GillaGilla